Rörelse för en bättre hälsa och välmående planet 


UTMANINGAR OCH SAMSKAPANDE INITIATIV

Inom detta tema beskrivs framförallt två utmaningsområden; ökat stillasittande och växande psykisk ohälsa. Föreningar, företag, sociala företag samt idrottsförbund har skrivit upp sig på att vilja delta i det fortsatta arbetet. Samtalsledare och tjänstepersoner på Hållbarhetsavdelningen har bidragit till analys och resultat.

Stillasittandet

Diskussionerna kring detta område var framförallt kopplat till den lätta tillgången till mobil och data, för både barn och vuxna, som ökar och användningen kryper längre och längre ner i åldrar. Mycket skärm leder till ökat stillasittande. Samtidigt vittnar föreningslivet om att många barn och unga lämnar föreningsidrotten tidigare än förut.

 

Genom att barn och vuxna har tillgång till för mycket mobil och dator ökar stillasittandet. Diskussioner kring fler orsaker om ökat stillasittande var att hos såväl barn som vuxna rör på sig för lite, särskilt i vardagen.

Diskussioner kring vilka orsaker som det kan tänkas bero på är t ex att barnen skjutsas mycket till och från skolan. Bekvämlighet och tidsbrist var andra orsaker. För att delvis bryta stillasittandet behövs olika insatser på olika nivåer. Hur främjar vi att människor kan cykla mer?

 

Som förslag till samskapande lyftes att det behöver bli enklare och säkrare att kunna cykla till skolan genom fler och bra cykelvägar med ordentlig skyltning. Kollektivtrafiken behöver främjas och tillgängliggöras ytterligare. Centrum skulle kunna vara en plats för att bli mer cykelvänligt och där bilismen försvåras. Andra teman på stillasittande var att lyfta naturen som en resurs för att motverka stillasittandet. Försöka göra en ny variant på gamla handslaget som tidigare var ett samarbete mellan idrottsföreningar och skolan.

Psykisk ohälsa och avsaknad av engagemang i föreningsliv

Många i samtalsgruppen tog upp oron kring att fler och fler mår dåligt i vårt samhälle. Att den psykiska ohälsan kryper längre och längre ner i åldrarna. Vuxna som inte längre har tid för sina barn kan vara en orsak till att den psykiska ohälsan ökar bland unga samt att det idag upplevs som att kraven på barnen är högre i föreningslivet än tidigare. En anledning till att barn slutar delta i föreningslivet är att prestation och tävling krävs tidigare samt elitsatsningar blir vanligare och förekommer i yngre åldrar än tidigare. Få vuxna har heller inte tid att engagera sig ideellt i föreningar. Det blir allt svårare för föreningslivet att rekrytera liksom generellt i den ideella sektorn. Föreningslivet är en viktig aktör för både rörelse och tillhörighet eftersom där har de allra flesta råd att också delta i samt att det är på jämlika villkor. 

 

Som förslag till samskapande lyftes det gamla ”handslaget” som var ett samarbete mellan idrottsföreningar och skolor. Går det att engagera små barn i grupper med liknande intressen var en fråga som ställdes. Föreningslivet behöver hitta nya sätt att arbeta med tidiga insatser samt synliggöra fördelarna med att ingå i föreningslivet och delta i dess aktiviteter.

Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Hälsan är dock ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. För Sveriges del utgör inte hunger och undernäring de största utmaningarna utan snarare en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel tillsammans med att utveckla en fossilfri transportsektor. 

 

Det finns även ojämlikheter mellan grupper gällande faktorer såsom hälsa, ekonomi, utbildning och arbete. Ju lägre social position desto sämre hälsa. De största riskfaktorerna för hälsan generellt är ohälsosamma levnadsvanor som matvanor, stillasittande, rökning och riskbruk av alkohol. De utmaningar som framkommer nationellt återspeglas även lokalt. 

 

Alla människor ska ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande. Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv, något som bidrar till samhällets tillväxt och hållbar utveckling. Tidiga och främjande insatser istället för sena och reaktiva insatser är i ekonomiska termer bättre att satsa på och blir mer långsiktigt hållbart.

 

Vi behöver delvis planera för en förbättrad folkhälsa och genom bland annat investeringar i långsiktigt hållbara transportsystem och infrastruktur bidrar det till förbättrad folkhälsa och minskad klimatpåverkan på sikt. Utifrån kommunens planmonopol samt uppdraget med samhällsplanering och samhällsutveckling kan ytterligare fokus behöva ske utifrån att främja kollektivtrafik och cykel för att på så sätt åstadkomma förutsättningar för vardagsmotion som också får minskad klimatpåverkan. Sedan behöver beteendeförändringar och även attityder på individnivå göras där en ökad medvetenhet kan bidra för att detta ska ske. Digitalisering och sociala medier i form av olika applösningar kan vara en del i lösningen mot att främja nya vanor, ökad vardagsmotion samt tillhörighet.