Falkenbergsk mat och ett hållbart jordbruk

Nedan beskrivs utmaningarna under fyra block; styrning, kunskap och minskad polarisering, biologisk mångfald, jordbrukets klimatavtryck och sluta looparna. Blocken växte fram under bearbetning av insamlat material från de samtal som fördes under kvällen. Samtalsledare och tjänstepersoner på Hållbarhetsavdelningen har bidragit till analys och resultat.

Styrning, kunskap och minskad polarisering

Upphandling bör användas som ett styrmedel för att driva på arbetet för hållbar utveckling lokalt. Skapa bättre förutsättningar för små lokala företag att vara med i konkurrensen beträffande upphandlingar. Ett förstärkt arbete med vattenvård. Att minska samhällets utsläpp av läkemedelsrester till hav, sjöar och vattendrag lyfts fram som en utmaning. När avloppsslam används som gödselmedel tillförs inte bara fosfor till marken utan även en kemikalier vilket utgör fara för miljö och människa. Avvägningar mellan tillväxt och att bevaring av god jordbruksmark nämns som en utmaning. 


En utmaning som lyfts fram är att barn och ungas kunskap om jordbruk behöver förstärkas. Många saknar kunskaper om gifters påverkan på hälsan och kroppen. En annan utmaning är den polarisering mellan grupper till exempel mellan köttätare och veganer som ibland uppstår.

 

Som förslag på samskapande framfördes På nationell nivå önskar man se tydligare styrning som ger fler incitament att välja svensk mat framför mat från andra länder. Lokalt vill man se en uppdelning mellan ekonomi och förändring. Upphandla med eko-prisnivå under omställningsperioden för lantbrukaren är en idé som lyfts fram. Man vill också se en stimulans för ökad produktion av biogas.


Ett lärosäte för hållbart jordbruk, livsmedelsproduktion och innovation skulle skapa god förutsättningar för att öka kunskapen och locka hit kompetens. Ett EU-projekt där man möts över gränserna och ekonomisk stimulans skulle driva på utvecklingen.


Det behövs fler möjligheter att mötas, dels där mat, kultur och integration står i fokus, men också samtal mellan jordbrukare, företagare, kommuntjänstepersoner och privatpersoner. Att arbeta inriktat i omställningsgrupper med specifika inriktningar nämns som ett sätt att skapa framdrift i omställningsarbetet lokalt. Dialog med bönder om nya metoder och nya grödor lyfts fram som viktigt.

Biologisk mångfald

Att öka den biologiska mångfalden är nödvändigt. Ett av de allra största hoten mot den biologiska mångfalden i dag är jordbruket. Samtidigt kan rätt typ av jordbruk vara en del av lösningen. Sättet som människan brukat jorden har varierat över tid men det har alltid påverkat den biologiska mångfalden – på gott och ont.


Som förslag på samskapande framfördes Genom att minska storleken på åkrarna, och odla fler grödor som ger effekt på biologisk mångfalden.

Jordbrukets klimatavtryck

För att klara klimatutmaningen finns inga genvägar och även jordbrukssektorn måste kraftigt minska sitt eget bidrag av växthusgaser. En utmaning är stora jordarealer. Att skapa förutsättningar för mer vallodling är önskvärt. Det är en utmaning att ställa om till ett ekologiskt jordbruk för den småskalige jordbrukaren. 


En teknisk potential, som jordbrukssektorn är så gott som ensam om, är ökad kolinlagring i marken - så kallade kolsänkor. Jordbruket blir nettobindare av kol. 


Som förslag på samskapande framfördes Vårt klimat går mot att bli mer extremt med torrare somrar och mer nederbörd. Man bör ta tillvara nyanländas kunskap om jordbruk med liknande förutsättningar. Att nyttja parker för matproduktion lyfts fram som en idé. Att starta ett pilotprojekt med fokus på klimatpositivt jordbruk hade kunnat fungera som ett sätt att testa. 

Sluta looparna

En utmaning är cirkulär matproduktion där avfall inte uppstår och resurser behålls i ett kretslopp. Det kan ge vinster i form av mindre användning av vatten och mineralgödsel och samtidigt vara en vinst för ekonomin och miljön. Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel, vilket leder till att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor.

För såväl Sveriges som Falkenbergs del utgör inte hunger och undernäring de största utmaningarna kopplat till mat, utan snarare en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Falkenberg är idag en matdestination med stor attraktionskraft, kanske tack vare att det finns en tradition av genuint mathantverk lokalt kombinerat med ovanligt bra samverkan inom branschen och en fokuserad konceptpaketering.


De utmaningar som framkommit i samtalen speglar väl de utmaningar som lyfts fram på nationell nivå. Svenskt jordbruk är verksamt på en konkurrensutsatt marknad och inom vissa produktionsgrenar är lönsamheten låg. Rådigheten inom jordbrukspolitiken är begränsad till och beroende av att kunna påverka EU:s gemensamma politik och internationella handelsöverenskommelser. 


I Falkenberg är jordbruket en viktig näring, både lokalt för baslivsmedel och förädling av mat och upplevelser kopplat till mat, och nationellt för att Sverige ska nå målen i den nationella livsmedelsstrategin om ökad grad av självförsörjning. Samtidigt behöver hela jordbrukssektorn arbeta för att bli fossilfri och göra omställning till klimat- resurs- och cirkulära brukningsmetoder. Inte minst viktigt är här markanvändningen och möjligheten till produktion och användning av biokol som jordförbättrare och för att öka koldioxidinbindningen. Nämnas här kan också Falkenbergs stora potential kring att öka produktionen av biogas och biogödsel från stallgödsel och de många klimat och miljönyttor som då vinns. 

I samband med denna förflyttning behöver jordbrukssektorn ta de miljö- och klimatmässigt bästa metoderna från både ekologisk och konventionellt jordbruk och hitta nya gemensamma lösningar för flytta fram hela branschen i en hållbar riktning. 


Nationellt sett ser man behov av att stärka utbildning för hållbar utveckling och så även lokalt då det framkom många förslag på hur Falkenberg skulle kunna stärkas inom området. Ett lärosäte för hållbart jordbruk, livsmedelsproduktion och innovation skulle skapa goda förutsättningar för att öka innovationskraften och locka hit spännande kompetens inom området. 

Kommuner och regioner har ett stort ansvar att arbeta för en bättre vattenkvalitet, bevara viktig jordbruksmark, minska kemikalier över lag och besluta och samverka för att värna och förstärka den biologiska och ekosystemtjänster. Det offentliga har också ansvar för att minska matsvinnet samt upphandla och laga hälsosam och näringsriktig kost inom skola, vård och omsorg. Intresse kring att samskapa kring detta tema i Falkenberg finns hos enskilda personer, akademi och företag – både inom och med koppling till jordbruket.